Klimpen är fin nu, men det skulle nog var skoj för många att läsa om hur det var "i början" när Klimpen skrevs på en reseskrivmaskin i en lastbilshytt. Vilket skedde i gränspassagerna mellan Sverige och Mellan-Östern. Skrev man fel var det bara att riva ur papperet, skriva om och försöka bli bättre. När man kom hem igen stencilerades materialet, häftades ihop och skickades. Första numret  av Klimpen som jag skrev tror jag var 30 ex, eller något i den stilen.
Bilder var inte att tänka och skulle något illustreras tecknades det för hand, osv. Även om historia är passé är det vad som lade grunden till vad det är idag och många kan tycka att det är kul och annorlunda läsning från dagarna då vi krökte rör och kromade själva.

Stefan
Nr. 2